Välj en grundläggningsmetod

Vilken typ av grund ska du välja när du bygger ett nytt hus? Då de två vanligaste grundläggningsmetoderna har både för- och nackdelar när det gäller fuktsäkerhet kan det bli ett svårt val för den oinsatte. För att göra ditt beslut enklare går vi igenom fuktskillnader mellan krypgrund och platta på mark.

Konstruktionen

Ostädad krypgrund

En krypgrund är en ventilerad luftficka som skapas mellan markytan och huset bjälklag. Den består oftast av yttermurar som vilar på en betongsula. Denna grundläggningsmetod är både enkel och billiga att bygga och blir ännu mer fördelaktig om man använder prefabricerade element då det hjälper att mycket snabbt montera huset.

Krypgrundens syfte är att isolera samtidigt som den vädrar ut den fukt, radon och metangas som samlas under huset. Läs mer om krypgrundens uppbyggnad.

Platta på mark är istället en betongplatta som gjuts och torkas ut på plats och som numera är isolerad på undersidan med cellplast eller mineralull för att stoppa markfukt från att nå betongen och därefter golvets plastmatta. Det är mycket viktigt att betongen tillåts att torka ut länge nog, samt att den är fri från föroreningar innan golvmaterial läggs. Annars kan fukt uppstå i plattan som inte kan åtgärdas utan att riva upp plattan. Isoleringen skyddar huset från värmeförluster. Vilken tjocklek och form av isolering som bör användas beror på markens egenskaper och fukthalt.

Skillnader mellan krypgrund och betongplatta

Krypgrundens största fördel ligger i sin enkla design och konstruktion. Den är också fördelaktig i för att planlägga ett hus på en tomt som sluttar. Betongplatta på mark har sitt pris till sin fördel då den är billigare än en krypgrund, men behöver slät mark för att byggas.

Fuktproblem

Idag finns det motsägande meningar om vilken grundläggningsmetod som är mest utsatt och därför lättast drabbas av fuktskador. Här reder vi ut några av de vanligaste myterna om krypgrund och platta på mark.

Krypgrund

Argumentet som används för platta på mark och mot krypgrund är att betongplatta är en mer fuktsäker konstruktion. Detta är inte helt sant då krypgrundens trossbotten byggs helt torr i fabrik och har därför, till skillnad från platta på mark, inget behov av uttorkning på byggplatsen.

Krypgrunden kan också beskyllas för att vara extra drabbad av fuktskador på grund av den kondens som kan bildas i en krypgrund på sommaren samt den fukt som kan uppkomma från marken. Trots att detta kan ske är det fortfarande relativt enkelt att fuktsäkra en krypgrund under konstruktionen med ventiler och en underhållsfri avfuktare.  Krypgrundens stora fördel är dock att du även i efterhand kan komma åt bjälkslaget i krypgrunden tack vare luftfickan på minst 60 cm under huset.

Vid andra vattenskador som en översvämning klarar ditt hus sig bättre med en krypgrund då skadorna har en tendens att bli mer lokala då vattnet rinner ned i krypgrunden och vidare ut i grundbotten som är dränerad. Krypgrunden skyddar även hus då den höjer huset en bit från marken. Läs mer om att bo med en krypgrund.

Platta på mark

Platta på mark

Ett av de vanligaste fuktproblem hos platta på mark är att uttorkningstiden missbedöms och byggfukt från betongen byggs in i huset. Detta leda till allvarliga fuktskador och mögelangrepp som är svåra att åtgärda utan att riva upp konstruktionen då plattan till skillnad från krypgrunden inte är tillgänglig för underhåll.  Platta på mark kan även få stora problem med översvämningar. Då plattans ångspärr kan ligga både under eller över plattan är det viktigt att vatten aldrig når den då vattnet kan ta att sugas upp men inte ventileras bort.

Detta problem kan dock förebyggas genom att gjuta plattan i vattentät betong. Plattan kan också bli tillåten att torka ut mot marken om isoleringen är ånggenomsläpplig, till exempel om den är gjord av dränerande cellplastisolering eller hård stenull, men då får ingen radonspärr finnas under plattan.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)